Utomhus faller löven innan dom ens har hunnit ändra färg. Inomhus sover jag med min katt varje natt och vaknar upp med världens allergi (men det är så värt det). Allra längst inuti så minns jag den här tiden förra året, hur mycket som är väldigt annorlunda nu men ändå lite samma grej; var i Umeå och packade ihop mina saker, dansade mig igenom en sista kväll, satt på psykakuten med en vän och bara hoppades att allt skulle ordna sig för hen och sen lämnade jag Umeå, mer tom än någonsin.
Ikväll är det dags för Sikås-fest igen, bästa grejen, så jag ska dansa mig igenom den här kvällen också, även fastän det inte är någon sista kväll (än) och jag ska vara full, så ja, såklart saker har förändrats.