Augusti lider mot sitt slut och jag gör allt för att kunna avsluta den här sjukt bästa sommaren på ett värdigt sätt. Så jag delar mina knäppa idéer med min vapendragare Sara. En kväll kör vi drickleken Edward fortyhands och vi skrattar tills vi får ont i magen och vi liggdansar på golvet och vi snurrar runt tills vi blir alldeles yra och ååhh, allt känns bara väldigt bra. Sen när jag cyklar med Sara en bit på vägen hem, så känns det verkligen att hösten är här nu. (Och när jag ligger i sängen snurrar allt och det är så fantastiskt.) Så: hejdå sommaren, hej hösten! Dig är jag lite rädd för, rädd för vad du ska innebära, men samtidigt; har många grejer att se fram emot, så det blir nog fint det här.
↧